Boländernas förskola
På Boländernas förskola i Uppsala står den fysiska aktiviteten i fokus. Dagarna är fulla med aktiviteter.
Av: Angelica Berg
Ett utvecklingsprojekt för ett antal förskolor i Uppsala kommun var startskottet för Boländernas förskolas systematiska arbete med fysisk aktivitet.
– Vi har även tidigare jobbat med fysisk aktivitet men inte lika organiserat och regelbundet. Barnen tillbringar en stor del av sin dag här och den tiden behöver vara full med aktivitet. Man kan inte räkna med att barnen hinner få en timmes rörelse efter förskolan – såsom WHO rekommenderar, säger Monia Wennström, förskollärare.
Rörelsepolicy
Förskolan har fem avdelningar, fyra inne i lokalerna och en förskolebuss (4–6 åringarna) som besöker olika platser varje dag och där undervisningen främst bedrivs utomhus. I höstas drog arbetet igång för hela förskolan. Med utgångspunkt i bland annat WHO:s rekommendationer och de egna förutsättningarna utvecklade förskolan en rörelsepolicy som till exempel säger att alla barn ska vara ute varje dag och att de ska erbjudas organiserade fysiska aktiviteter såväl för- som eftermiddag. För att få en bild av hur mycket barnen faktiskt rör på sig ute gjorde avdelningarna en kartläggning. Att vara utomhus innebär inte automatiskt rörelse.
– Vi har överblickat vad barnen leker och hur mycket de då rör på sig. Vissa rör sig jättemycket, andra är mer inaktiva och kanske sitter stilla på en gunga hela förmiddagen, berättar Lovisa Qvist, rektor.
Det är extra viktigt att även de mer inaktiva barnen får möjlighet att utveckla sin motorik och koordination. Därför försöker pedagogerna hitta aktiveter som de lockas av. Ett knep kan vara att leka samma lekar eller göra samma aktivitet många gånger.
– Vissa barn har en längre startsträcka och behöver få möjlighet att observera flera gånger innan de hoppar in i en lek och vill vara med. De yngsta barnen behöver också vara kvar i en aktivitet länge. Då vågar de vara med, utmana sig själva och sina egna rörelser, säger Monia Wennström.
Om barnen är stillasittande i den fria leken så kanske förskolan behöver försöka förändra grundutbudet.
– Om barnen erbjuds gungor och en sandlåda så är det där som de kommer att vara. Erbjuds istället aktiviteter med mer rörelser så blir de mer aktiva, säger Lovisa Qvist.
Rörelsekalender
Under våren har förskolan arbetat utifrån en rörelsekalender. Under en vecka eller vid ett tillfälle per månad har förskolan haft ett aktivitetstema, såsom upp och hoppa dagen den 31 januari, bowling, Vasaloppet, orientering, förskoleloppet och cykling. Vissa aktiviteter görs på avdelningen, andra gör hela förskolan tillsammans.
– Det har varit jätteroligt och uppskattat. Att göra saker tillsammans binder ihop vårt arbete och bildar en gemenskap, säger Monia Wennström.
Att jobba med grundrörelser är viktigt. Barnen behöver lära sig olika rörelser.
– När barnen till exempel klättar lär de sig bland annat korsrörelser som är ganska avancerade. Det är också viktigt med riskfylld lek. Vår roll är att utmana och stötta, inte att säga att det är farligt. Det ligger mycket forskning bakom det vi gör, berättar Lovisa Qvist.
För att barnen ska kunna känna av sin egen puls har förskolan köpt in stetoskop.
– När de själva kan lyssna så blir det tydligare för dem vad som är pulshöjande, säger Lovisa Qvist.
Även inomhus jobbar pedagogerna med rörelse. Korta, organiserade rörelseaktiviteter kan samla barnen. Inte minst när barnen suttit stilla en lång stund är aktiviteterna viktiga, såsom efter lunch.
– Kanske det är då man ska ha en rörelseaktivitet istället för att läsa en bok så barnen sitter still ännu mer, säger Monia Wennström
Alla har samma grundutbildning
Hela personalgruppen är med i arbetet. Alla har tagit del av samma utbildningar och workshops. De har också haft studiedagar på temat fysisk aktivitet och själva testat ett par träningspass.
– Alla har fått grundutbildningen för att alla ska vara bekväma i arbetet. Alla har samma ansvar för att rörelse sker ute på gården, säger Lovisa Qvist.
Pedagogerna deltar också i barnens aktiviteter.
– Det är jätteviktigt att alla är med och inte bara står vid sidan av och tittar på. Om vi till exempel inte rör oss till musiken så kommer inte barnen heller att göra det. Vi märker dessutom att även vi pedagoger blir piggare av aktiviteterna, berättar Monia Wennström.
Monia Wennström är utsedd till en av Uppsala kommuns rörelseambassadörer med uppgift att utveckla den fysiska aktiviteten i kommunens förskolor. Ambassadörerna har utbildat kommunala förskolor i fysisk aktivitet och rörelse genom workshops och nätverkande.
– Vi har bland annat jobbat fram en aktivitetslåda med material som inspirerar till fysisk aktivitet såsom ärtpåsar och bollar. Det är material som man enkelt kan göra saker med och som kan varieras på många sätt. Vi har också tagit fram ett häfte med förslag på aktiviteter som man kan göra med barnen, berättar Monia Wennström.
Dagliga arbetet
Arbetet med fysisk aktivitet följs upp både på avdelningarna och genom gemensamma analyser av hela förskolan.
– Vi har utvecklingsmöten två gånger per månad där vi diskuterar arbetet. Men det är inte bara de uppstyrda aktiviteterna som är viktiga. Det finns så många små aktiviteter som man kan göra både ute och inne. Det gäller att hålla i så att arbetet fortgår varje dag. Det är utmaningen, tycker Lovisa Qvist.
Sedan förskolan började jobba mer systematiskt märks stora skillnader också inom andra områden.
– Vi märker att lekarna och aktiviteterna skapar gemenskap, relationer och tillhörighet till gruppen. Vi har mycket fokus på att ha roligt och att få med alla. Barnen snappar också upp och lekar själva lekar som vi gjort tillsammans. Att de spontant börjar leka är ju tecken på att de tycker att det är roligt, säger Monia Wennström.
Foto: Boländernas förskola
