FörskoleForum


	Sänd in frågor och feedback till vår panel av kvalificerade fackpersoner. Svaret får du så fort det låter sig göra via e-post. Tänk på att andra medlemmar kan ha nytta av experternas svar – då vill vi gärna att de publiceras här nedan (anonymt självklart). Men du kan också välja att få endast svar till dig. Till höger finns vår expertpanel med lite information kring deras kunskaper och erfarenheter, kom ihåg att välja på "rullgardinsmenyn" till vem du vill ställa din fråga.

Artiklar

100 anledningar till att inte låta barn träna bokstäver och siffror som en förberedelse för skolan
Att förskolan väcker lust att lära och vilja att u Läs mer

Vad är nästa steg för en läroplan i förskolan?
Det sägs att vi ska få en ny läroplan för förskola Läs mer

Små barns vänskap
I dessa tider när det diskuteras vårdnadsbidrag oc Läs mer

Jean Piaget (1896-1980)
Jean Piaget är en teoretiker som de flesta som sys Läs mer

Att känna igen och bli överraskad
Samtidigt som teorier om barns lärande och utveckl Läs mer

Övergången förskoleklass - förskola - skola
I decennier har vi i Sverige ägnat oss åt att arbe Läs mer

OMEP – en internationell organisation för professionella
OMEP (Organisation Mondiale Pour l’Education Présc Läs mer

Vad utmärker en lärandearena där barns perspektiv hörs och syns?
Tidigare talade vi om en barncentrerad verksamhet Läs mer

Vad är naturen för dig?
Hur vi uppfattar naturen är högst individuellt. Oc Läs mer

Arnold Gesell och utvecklingspsykologin
Arnold Gesells utvecklingspsykologi utgör en vikti Läs mer

Visa fler artiklar

EXPERTPANEL - Ingrid Pramling Samuelsson

Professor i förskolepedagogik vid Göteborgs universitet.

Ingrid Pramling Samuelsson tog sin förskollärarexamen 1970 vid Göteborgs universitet, fil. kand. 1979 och disputerade sedan i pedagogik. Därefter blev hon docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, och fick senare landets första professur i pedagogik med inriktning mot förskoledidaktik, vid Lärarhögskolan i Stockholm.

Hon har varit gästforskare i Japan, Australien och på Nya Zeeland, och har många nationella och internationella uppdrag. 1997 utnämndes hon till professor i pedagogik med inriktning mot de tidiga barnaåren, vid Göteborgs universitet. Sedan dess arbetar hon som forskningsföreträdare vid institutionen för pedagogik och didaktik, enheten för barn- och ungdomsvetenskap. Blev 2005 hedersdoktor vid Åbo Akademi, fick Lärarförbundets Fridtjuv Berg pris 2006, och en UNESCO professur 2007. Är från 2008 världspresident för en organisation för yngre barns fostran och utbildning, OMEP. Hon har skrivit ca 25 böcker och många artiklar av olika slag – allt baserat på sin forskning.

Ingrid svarar på dina frågor inom pedagogikområdet i Förskoleforums expertpanel.

Gå hit för att ställa frågor

Hur ska man nedteckna barns talade språk?
Hejsan!
Vi har en diskussion i vårt arbetslag angående nedtecknande av barns språk och tankar. Då barnen intervjuas eller berättar något som vi dokumenterar är vi osäkra på om stavning av ord och om det som nedtecknas ska vara exakt det barnen säger. Ex då barnen säger "Bockarna Bruse" funderar vi på om det ska skrivas på detta sätt eller om man helt enkelt ska skriva barnets uttal ex "Bottarna Buse". Jag menar på att då man vet vad barnet vill säga och det tydligt framgår och man förstår vad barnet vill säga ska detta nedtecknas korrekt och inte som det låter. Vore tacksam för ett svar eller en fundering kring detta så att vi alla kan göra på samma sätt!

Läs svaret från Ingrid Pramling Samuelsson

Utvärdera verksamheten eller enskilda barn?
Hej!
Jag jobbar som specialpedagog för tre förskolor i en mindre kommun i Skåne. På förskolorna pågår förändringsarbete och just nu diskuteras mycket kring mål och syfte och hur vi ser på det på förskolan. Jag har pratat för att det är verksamheten och inte de enskilda barnen som ska utvärderas. Nu känns det som jag inte vet vad jag ska säga sedan många framhåller att det är det enskilda barnet som ska ha en egen IUP och att det kommer att ske när det nya förslaget kommer. Var bl a på en konferens "Rektors vetande", där några personer hävdade att det nya förslaget för läroplanen trycker på det individuella. Jag
tror vi pratar om olika saker. Vad anser ni om detta? Jag har kanske läst in det jag velat när jag studerat nya förslaget och konstaterat att det är fokus på verksamhetens och välkomnat det perspektivet.

Läs svaret från Ingrid Pramling Samuelsson

Viktigaste framtidsfrågan!
Vilken anser du är den allra viktigaste framtidsfrågan för att utveckla förskolan?


	Svar från Ingrid Pramling Samuelsson Jag tror att det allra viktigaste är, om man tänker på förskolans inre arbete, det som jag kallar "ämnesdidaktik för små barn". Med detta menar jag de innehållsliga färdigheter och den förståelse barn behöver som grund för att börja förstå sin omvärld. Detta är något som vi behöver få mer kunskap kring, både i teoretisk forskning och i praktiken. Dessa innehållsdimensioner har vi delvis kunskap om inom vissa områden, som språkutveckling och matematik. I matematiken finns det t.ex. många begrepp som barn måste urskilja innan de kan förstå antal o.s.v. En vidareutveckling av detta skulle kunna innebära att vi får ett innehåll som är förskolans och inte en enklare variant av det barn lär sig i skolan. Men t.ex. estetikämnen används ofta för att legitimera att barn lär sig något annat. Ett exempel kan vara när förskollärare använder musik för att barn skall lära sig matematik, och inte i första hand för att de skall bli kunniga i musik. Det här är något jag håller på att skriva om just nu. Det är innehållsaspekten, men sedan tror jag ju att vi också behöver utveckla pedagogiken. Om jag jämför förskolor av högre kvalitet med de som har lägre kvalitet så är de med låg kvalitet karakteriserade av en ”göra-kultur”, medan de med hög kvalitet har en ”utvecklings-kultur” eller ”lärande-kultur”. Här utmanar och kommunicera man med barn i riktning mot det man vill att barn ska urskilja och bli medvetna om. Fördjupningsläsning Barns tidiga lärande. En tvärsnittstudie av förskolan som miljö för barns lärande. Sheridan, Pramling Samuelsson & Johansson (2009). Finns att ladda ner som fil från Göteborgs universitet Acta serien. Där kan du läsa mer om förskolor med hög och låg kvalitet. Med vänliga hälsningar Ingrid Pramling Samuelsson

Evidensbaserad forskning
Jag arbetar på en förskola i Ekerö kommun och vi har fr o m detta kalenderår som mål att arbeta evidensbaserat. När vi på förskolan reflekterat kring begreppet evidens har vi ofta återkommit till två frågor, nämligen:
1. Vad krävs för att ett material/en metod skall kallas evidensbaserat. Dvs, hur stor måste en studie vara för att den skall kunna hamna under begreppet evidens. 2. Vilken erfarenhet/utbildning måste en person ha för att få kalla sig forskare.Vi är med andra ord intresserade av innebörden i begreppet evidens.
Läs svaret från Ingrid Pramling Samuelsson

Inskolning
På vår förskola ska vi prova heldagsinskolning (barn och föräldrar är hela dagen i minst fyra dagar) för tre nya barn efter jul.Vad är bra att tänka på tycker du?
Läs svaret från Ingrid Pramling Samuelsson

Mål och syfte för temaarbetet

Hej Ingrid!
Hur förklaras skillnaden med mål och syfte på ett enkelt sättnär det gäller temaarbetet? Tror du att du kan hjälpa mig att reda ut dessa begrepp som vi brottas med i vårt arbetslag när det gäller att förstå skillnaden i mål kontra syfte med temaarbetet. Tack på förhand.

Läs svaret från Ingrid Pramling Samuelsson

6-årig flicka med problem
Har ett mycket svårt fall på våran förskola. Det gäller ett barn 6 år gammalt. Hon är inte lätt att älska med sitt mycket speciella sätt. Hon är mycket utstuderad i allt hon gör, har mycket svårt att se sin egen roll i samspelet med både barn och vuxna "straffar ut sej själv". Till bilden hör att hon har en halvbror som bott med henne största delen av hennes liv, men som nu bor med sin pappa. Hon får inte träffa honom, dom har ett mycket konstigt sätt att umgås men han är dock hennes bror. Nästa sak detta barn ska leva med är att föräldrarna ska gifta sig i sommar vilket hon inte får berätta för sin bror som då skulle kunna förmedla detta till deras mormor vilket skulle göra mormor arg enligt flickan.Dessa bitar har naturligtvis inte gjort livet lättare för flickan, men hennes beteende har funnits långt innan.

Hur kan man hjälpa denna flicka? Vi är ju fler pedagpger på avdelningen och jag känner att det finns mer som borde göras, men det är ett lite känsligt läge, då jag kommit in lite senare i bilden och inte har detta barn som mitt ansvarsbarn.

Läs svaret från Ingrid Pramling Samuelsson

Temaarbete kontra projektarbete
Kan du hjälpa mig att reda ut begreppen projektarbete samt temaarbete? Är skillnaden så enkel att projektarbete är avgränsat i tid och temat är avgränsat i ämnet? Eller har du någon annan definition på begreppen? Tack på förhand.

Läs svaret från Ingrid Pramling Samuelsson

Hur arbetar man bäst med läroplanen i olika åldrar?
Är det några av läroplanens strävansmål som du tycker är viktigare än andra? Några som passar bättre att arbeta med de äldre barnen runt resp. de yngre?

Läs svaret från Ingrid Pramling Samuelsson

Matematik med små barn
Vi har en nystartad småbarnsavdelning och har diskuterat att arbeta med att introducera matematik för barnen. Har du några konkreta tips på hur vi kan gå till väga? På vilken nivå kan vi lägga oss?

Läs svaret från Ingrid Pramling Samuelsson

Läroplanens påverkan på den svenska förskolan
Det är nu ca 15 år sedan förskolan blev en läroplansstyrd verksamhet. Hur har förskolan utvecklats under de åren och i vilken utsträckning/på vilket sätt kan man säga att det beror på införandet av läroplanen?
Läs svaret från Ingrid Pramling Samuelsson

Småbarnsavdelningarna - hur kan de organiseras?
Där jag jobbar - sex avdelningar, varav fyra 3-5 år och två 1-3 år, diskuterar vi nu förändringar. I ett första steg ett närmare samarbete mellan småbarnsavdelningarna, som idag ligger fysiskt långt ifrån varandra, kanske med sikte på sammanslagning av arbetslagen. Vi ser många förtjänster med detta men frågor dyker förstås upp: vad säger forskning och beprövad erfarnehet om lämpligt antal vuxna att knyta an till, att vara tillsammans? Vi pratar också om att börja sova ute. Hur göra med kanske trettio barn?
Läs svaret från Ingrid Pramling Samuelsson

		Specialpedagogik Ulla Alexandersson Universitetsadjunkt vid Göteborgs universitet. Läs mer

		Barnsjukdomar Anna Claesson Ahlin Överläkare inom Barn- och ungdomsmedicin. Läs mer

		Pedagogik / kvalitetsfrågor Sonja Sheridan Universitetslektor och docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Läs mer

		Rörelse och motorik Gun Ståhl Idrottslärare för de yngre åldrarna Läs mer

		Läs- och boktips Malou Altergård Barnbibliotekarie Läs mer

		Språkutveckling och kommunikation Barbro Bruce Universitetslektor & Med. doktor i logopedi Läs mer

		Sekretess och anmälningsplikt samt ansvarsfrågor Staffan Olsson Utbildare Läs mer

		Maten och måltiden i förskolan Hanna Sepp Universitetslektor vid Högskolan i Kristianstad Läs mer

		Förskolepsykologi Elinor Schad Psykolog Läs mer

		Likabehandling och barns rättigheter Fanny Davidsson Utbildare Läs mer

		Reggio Emilia Birgitta Kennedy Pedagogista Läs mer

		Reggio Emilia i Italien Anna Barsotti Projektledare på Reggio Emilia Institutet Läs mer

		Flerspråkighet Pia Håland Utvecklingssekreterare Läs mer