 |
|
 |
|
| EXPERTPANEL - |
Professor i förskolepedagogik vid Göteborgs universitet.
Ingrid Pramling Samuelsson tog sin förskollärarexamen 1970 vid Göteborgs universitet, fil. kand. 1979 och disputerade sedan i pedagogik. Därefter blev hon docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, och fick senare landets första professur i pedagogik med inriktning mot förskoledidaktik, vid Lärarhögskolan i Stockholm.
Hon har varit gästforskare i Japan, Australien och på Nya Zeeland, och har många nationella och internationella uppdrag. 1997 utnämndes hon till professor i pedagogik med inriktning mot de tidiga barnaåren, vid Göteborgs universitet. Sedan dess arbetar hon som forskningsföreträdare vid institutionen för pedagogik och didaktik, enheten för barn- och ungdomsvetenskap. Blev 2005 hedersdoktor vid Åbo Akademi, fick Lärarförbundets Fridtjuv Berg pris 2006, och en UNESCO professur 2007. Är från 2008 världspresident för en organisation för yngre barns fostran och utbildning, OMEP. Hon har skrivit ca 25 böcker och många artiklar av olika slag – allt baserat på sin forskning.
Ingrid svarar på dina frågor inom pedagogikområdet i Förskoleforums expertpanel.
Gå hit för att ställa frågor
|
|
|
|
|
|
 |
|
 |
|
|
|
|
|
|
Hur ska man nedteckna barns talade språk?
Hejsan!
Vi har en diskussion i vårt arbetslag angående nedtecknande av barns språk och tankar. Då barnen intervjuas eller berättar något som vi dokumenterar är vi osäkra på om stavning av ord och om det som nedtecknas ska vara exakt det barnen säger. Ex då barnen säger "Bockarna Bruse" funderar vi på om det ska skrivas på detta sätt eller om man helt enkelt ska skriva barnets uttal ex "Bottarna Buse". Jag menar på att då man vet vad barnet vill säga och det tydligt framgår och man förstår vad barnet vill säga ska detta nedtecknas korrekt och inte som det låter. Vore tacksam för ett svar eller en fundering kring detta så att vi alla kan göra på samma sätt!
Läs svaret från
Ingrid Pramling Samuelsson
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utvärdera verksamheten eller enskilda barn?
Hej!
Jag jobbar som specialpedagog för tre förskolor i en mindre kommun i Skåne. På förskolorna pågår förändringsarbete och just nu diskuteras mycket kring mål och syfte och hur vi ser på det på förskolan. Jag har pratat för att det är verksamheten och inte de enskilda barnen som ska utvärderas. Nu känns det som jag inte vet vad jag ska säga sedan många framhåller att det är det enskilda barnet som ska ha en egen IUP och att det kommer att ske när det nya förslaget kommer. Var bl a på en konferens "Rektors vetande", där några personer hävdade att det nya förslaget för läroplanen trycker på det individuella. Jag
tror vi pratar om olika saker. Vad anser ni om detta? Jag har kanske läst in det jag velat när jag studerat nya förslaget och konstaterat att det är fokus på verksamhetens och välkomnat det perspektivet.
Läs svaret från
Ingrid Pramling Samuelsson
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Evidensbaserad forskning
Jag arbetar på en förskola i Ekerö kommun och vi har fr o m detta kalenderår som mål att arbeta evidensbaserat. När vi på förskolan reflekterat kring begreppet evidens har vi ofta återkommit till två frågor, nämligen:
1. Vad krävs för att ett material/en metod skall kallas evidensbaserat. Dvs, hur stor måste en studie vara för att den skall kunna hamna under begreppet evidens. 2. Vilken erfarenhet/utbildning måste en person ha för att få kalla sig forskare.Vi är med andra ord intresserade av innebörden i begreppet evidens.
Läs svaret från
Ingrid Pramling Samuelsson
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Inskolning
På vår förskola ska vi prova heldagsinskolning (barn och föräldrar är hela dagen i minst fyra dagar) för tre nya barn efter jul.Vad är bra att tänka på tycker du?
Läs svaret från
Ingrid Pramling Samuelsson
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6-årig flicka med problem
Har ett mycket svårt fall på våran förskola. Det gäller ett barn 6 år gammalt. Hon är inte lätt att älska med sitt mycket speciella sätt. Hon är mycket utstuderad i allt hon gör, har mycket svårt att se sin egen roll i samspelet med både barn och vuxna "straffar ut sej själv". Till bilden hör att hon har en halvbror som bott med henne största delen av hennes liv, men som nu bor med sin pappa. Hon får inte träffa honom, dom har ett mycket konstigt sätt att umgås men han är dock hennes bror. Nästa sak detta barn ska leva med är att föräldrarna ska gifta sig i sommar vilket hon inte får berätta för sin bror som då skulle kunna förmedla detta till deras mormor vilket skulle göra mormor arg enligt flickan.Dessa bitar har naturligtvis inte gjort livet lättare för flickan, men hennes beteende har funnits långt innan.
Hur kan man hjälpa denna flicka? Vi är ju fler pedagpger på avdelningen och jag känner att det finns mer som borde göras, men det är ett lite känsligt läge, då jag kommit in lite senare i bilden och inte har detta barn som mitt ansvarsbarn.
Läs svaret från
Ingrid Pramling Samuelsson
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Temaarbete kontra projektarbete
Kan du hjälpa mig att reda ut begreppen projektarbete samt temaarbete? Är skillnaden så enkel att projektarbete är avgränsat i tid och temat är avgränsat i ämnet? Eller har du någon annan definition på begreppen? Tack på förhand.
Läs svaret från
Ingrid Pramling Samuelsson
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hur arbetar man bäst med läroplanen i olika åldrar?
Är det några av läroplanens strävansmål som du tycker är viktigare än andra? Några som passar bättre att arbeta med de äldre barnen runt resp. de yngre?
Läs svaret från
Ingrid Pramling Samuelsson
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Matematik med små barn
Vi har en nystartad småbarnsavdelning och har diskuterat att arbeta med att introducera matematik för barnen. Har du några konkreta tips på hur vi kan gå till väga? På vilken nivå kan vi lägga oss?
Läs svaret från
Ingrid Pramling Samuelsson
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Läroplanens påverkan på den svenska förskolan
Det är nu ca 15 år sedan förskolan blev en läroplansstyrd verksamhet. Hur har förskolan utvecklats under de åren och i vilken utsträckning/på vilket sätt kan man säga att det beror på införandet av läroplanen?
Läs svaret från
Ingrid Pramling Samuelsson
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Småbarnsavdelningarna - hur kan de organiseras?
Där jag jobbar - sex avdelningar, varav fyra 3-5 år och två 1-3 år, diskuterar vi nu förändringar. I ett första steg ett närmare samarbete mellan småbarnsavdelningarna, som idag ligger fysiskt långt ifrån varandra, kanske med sikte på sammanslagning av arbetslagen. Vi ser många förtjänster med detta men frågor dyker förstås upp: vad säger forskning och beprövad erfarnehet om lämpligt antal vuxna att knyta an till, att vara tillsammans? Vi pratar också om att börja sova ute. Hur göra med kanske trettio barn?
Läs svaret från
Ingrid Pramling Samuelsson
|
|
|
|
|
|
| |
