|
|
|
|
|
 |
|
 |
|
Måltidssituationen med inspiration av Reggio Emilia
Varför äter barnen i Reggio Emilia i matsalar utan personal som samtalar med dem? Veli Tuomela talar om att ta tillvara alla tillfällen i vardagen för samtal med barnen. Vygotskij talar om den proximala zonen som innebär är den vuxne skall ligga snäppet över barnen i svårighetsgrad för att utveckla samtalet. Detta klarar ju inte barnen själva när de talar med varandra utan vuxna? Buller skapar dessutom stress hos barn och vuxna. Risken finns att man kopierar idén om matsalar som i Reggio, i svensk förskola i ekonomiska syften istället för pedagogiska.
Läs svaret från
Birgitta Kennedy
|
|
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
Miljön som tredje pedagogen
Idéen med miljön som den tredje pedagogen, måste det innebära att vi ska ha låga bord och stolar överallt? Vi vuxna får ju lätt ont i ryggen av att hela tiden böja oss.
 |
|
 |
|
Svar från
Birgitta Kennedy
Hej! Idén med miljön som den tredje pedagogen innebär för mig att vi lyfter fram miljön betydelse för den pedagogiska verksamheten. Att miljön och materialet blir tillgänglig för barnen och inte, som i alla fall jag gjorde förr, förvarade allt i skåpen så det inte skulle bli stökigt.
Barnens undersökande, utforskande och lekande blir rikare om de har tillgång till en stor variation av material och möjligheter på sin egen höjd genom hyllor och skåp. Jag har sett att det lockar barnen att sätta igång på ett helt annat sätt än när de hela tiden fick gå via mig för att få fram materialet. För mig är tillgången till material det viktigaste inte höjden på borden.
Men min erfarenhet säger mig att även höjden på bordet har betydelse och utgör ett ställningstagande att förskolan är barnens plats och då bör allt vara anpassat till barnen i första hand. Många "skyller" på Reggio Emilia inspirationen för att vi har låga bord och stolar överallt men om man tittar bakåt i förskolans/daghemmens/lekskolornas historia ser vi att de institutioner som haft barnen och det pedagogiska arbetet i fokus med självklarhet haft låga möbler anpassade till barnen, oavsett vilken filosofi de följer.
Hälsningar Birgitta
|
|
 |
|
 |
|
|
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
Är det Reggio Emilia-inspirerat att arbeta i tema?
Har varit på flera Reggio Emilia-inspirerade förskolor där personalen har bestämt de tema/projektområden de jobbar med. Hur går det ihop med att ni säger att ni följer barnen?
Läs svaret från
Birgitta Kennedy
|
|
 |
|
 |
|
| |
|
|
 |
|
 |
|
 |
 |
|
Pedagogik
Ingrid Pramling Samuelsson
Professor i förskolepedagogik vid Göteborgs universitet. Läs mer |
| |
 |
|
 |
|
Specialpedagogik
Ulla Alexandersson
Universitetsadjunkt vid Göteborgs universitet. Läs mer |
| |
 |
|
 |
|
Barnsjukdomar
Anna Claesson Ahlin
Överläkare inom Barn- och ungdomsmedicin. Läs mer |
| |
 |
|
 |
|
Pedagogik / kvalitetsfrågor
Sonja Sheridan
Universitetslektor och docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Läs mer |
| |
 |
|
 |
|
Rörelse och motorik
Gun Ståhl
Idrottslärare för de yngre åldrarna Läs mer |
| |
 |
|
 |
|
Läs- och boktips
Malou Altergård
Barnbibliotekarie Läs mer |
| |
 |
|
 |
|
Språkutveckling och kommunikation
Barbro Bruce
Universitetslektor & Med. doktor i logopedi Läs mer |
| |
 |
|
 |
|
Sekretess och anmälningsplikt samt ansvarsfrågor
Staffan Olsson
Utbildare Läs mer |
| |
 |
|
 |
|
Maten och måltiden i förskolan
Hanna Sepp
Universitetslektor vid Högskolan i Kristianstad Läs mer |
| |
 |
|
 |
|
Förskolepsykologi
Elinor Schad
Psykolog Läs mer |
| |
 |
|
 |
|
Likabehandling och barns rättigheter
Fanny Davidsson
Utbildare Läs mer |
| |
 |
|
 |
|
Reggio Emilia i Italien
Anna Barsotti
Projektledare på Reggio Emilia Institutet Läs mer |
| |
 |
|
 |
|
Flerspråkighet
Pia Håland
Utvecklingssekreterare Läs mer |
| |
 |
|
|
|
|
 |
|
 |
|
|
| |
|
|