FörskoleForum


	Sänd in frågor och feedback till vår panel av kvalificerade fackpersoner. Svaret får du så fort det låter sig göra via e-post. Tänk på att andra medlemmar kan ha nytta av experternas svar – då vill vi gärna att de publiceras här nedan (anonymt självklart). Men du kan också välja att få endast svar till dig. Till höger finns vår expertpanel med lite information kring deras kunskaper och erfarenheter, kom ihåg att välja på "rullgardinsmenyn" till vem du vill ställa din fråga.

EXPERTPANEL - Elinor Schad

Psykolog

Elinor Schad är legitimerad psykolog och arbetar som förskole- och skolpsykolog i Lunds kommun. Hon är under utbildning till specialist i pedagogisk psykologi.

Hennes huvudsakliga intressen rör barns sociala kompetens, faktorer som påverkar inkludering och tillhörighet i förskolan och skolan, utveckling och utvärdering av verksamheter samt skolutveckling utifrån ett systemteoretiskt tänkande.

Elinor har ett långvarigt personligt och professionellt intresse i utbildningsfrågor och är engagerad i yrkesföreningen för psykologer i förskola och skola. Hon har nyligen varit redaktör för ett läromedel i skolpsykologi: ”Psykolog i skolan” som kommer på Studentlitteratur hösten 2009.

Elinor svarar på dina frågor om barns normala och avvikande utveckling. Dina funderingar kring hur du bäst bemöter barn i behov av särskilt stöd på såväl individ, grupp samt organisationsnivå.

Gå hit för att ställa frågor

Blyg pojke
På vår förskola finns en pojke som hemma delvis har berättat om hur en av kamraterna på förskolan "retas" och säger sårande kommentarer. Det är pojkens föräldrar som "anat" att allt inte är som det ska i relationerna till kamraterna. Pojken är mycket beroende av vad/hur kamraterna gör eller säger. Vi tror att pojken inte kan/vågar uttrycka detta varken hemma eller på förskolan. Han behåller allt för sig själv.
Har du några tips på hur vi kan stimulera till utveckling för pojken.

Läs svaret från Elinor Schad

Barn som har det jobbigt i samband med föräldrars skilsmässa
Hej!
På vår förskola har vi en pojke 2 1/2 år. Föräldrarna har nyligen separerat och det har varit en jobbig situation för alla, men främst för honom. Sedan en tid tillbaks så har han blivit förändrad, han slår, knuffar, och retar andra barn. Det kan ske när som helst på dagen utan förvarning. Han har en bästa kompis som är lika gammal och de brukar leka med varandram men nu har hans kompis blivit väldigt osäker på honom och drar sig ibland undan.

Vi förstår att föräldrarnas skilsmässa är en del som påverkar av hans beteende. Vi arbetar dagligen med värdegrunden hur man är en bra kamrat, att få "göra" förlåt m.m. Men det känns inte okej, det händer för mycket så ordet förlåt har ingen innebörd längre.

Som personal så frågar vi ibland när han knuffat någon, "Hur är det i dag?". Han kan då svara: "Jag är arg på mamma." Då gör det ont i hjärtat!

Hur kan vi hjälpa honom och föräldrarna? De är naturligtvis oroade. Vi tänkte börja arbeta med våra grundkänslor i hela gruppen och börja med känslan arg! Vi har fått bra tips på forumet.
Tacksam för svar!


	Svar från Elinor Schad Jag har full förståelse för att ni är förtvivlade, det finns få saker som väcker så mycket känslor hos personal på förskolan som när man känner att ett barn far illa. Det ni upplever på förskolan i form av utagerande beteende hos den här pojken känner ni ju igen som en spegling av hans inre kaos. En inre röst som kanske låter så här: pappa har försvunnit, han tycker inte om mig. När barn känner sig spända, ledsna och otrygga kan de i sitt emotionella kaos agera ut. De menar inget illa och har egentligen ingen kontroll över vad de gör. Det är därför inte heller någon mening med att be honom säga förlåt. Det ni kan göra är att försöka få honom att slappna av och delta i verksamheten på ett positivt sätt. Ett mantra att hålla sig i kan i detta fallet vara: han vill inte visa sin ilska utan vill mycket hellre ha roligt och känna sig trygg och omtyckt. Det ni ska göra är att försöka få honom känna sig trygg när han är på förskolan. Då först kan han kanske börja bearbeta det som hänt. Några tips på vägen: • Var beredda på att det händer igen att han slår, knuffas etc. genom att det alltid finns någon vuxen inom räckhåll. Detta för att ni ska kunna stoppa honom innan något hinner hända. • Ta hans arm och säg ”jag kan inte låta dig göra honom/henne illa”. • Försök sedan få ögonkontakt och kroppskontakt med honom medan ni pratar lugnt och säger t.ex.: ”jag vet att du inte mår bra”, ”jag är här”, ”ingen är arg på dig”, ”du kan vara här hos mig en stund”. • Undvik att tillrättavisa i detta läget. Om det redan har hänt: • Försök lösa upp situationen utan att han behöver känna sig skyldig. Koncentrera er på ett barn i taget medan ni håller om det andra. Ni kan trösta och avlasta honom genom att säga: ”jag vet att du inte vill göra din kompis illa”. • Försök avled till en annan aktivitet. Att jobba med en känsloskola är bra. Men jag tror att man med fördel börjar med känslan glad. Om det här fortsätter behöver ni tillsammans med er rektor sitta ner och prata med föräldrarna. Försök då förmedla er oro för pojken och berätta om var man söker hjälp i er kommun tex. hos BVC-psykologen. Lycka till, Elinor

Samma pedagoger varje dag?
Hej!
Jag vill veta om det finns några tankar om vad som är bäst för barn i förskolan vad gäller storarbetslag. Finns det någon forskning som talar mot/för storarbetslag? Finns det en modell för hur man bör tackla ett storarbetslag gentemot barnen?

Till exempel tänker jag på hur personalen ska fördela sig på dagarna och veckorna. Ska personalen ha ett sådant veckoschema så att de varje dag roterar runt i förskolans olika miljöer? Det handlar ju om förmiddagstiden.

Jag ser hellre att det är samma pedagoger som finns varje dag på sina hemvisten för trygghet, lärande och struktur. Men jag behöver något att bottna mina tankar i!

Eller, jag kanske har fel. Schemalagd rotation i veckorna kanske är bra? I sådana fall behöver jag bottna i det med!
Hälsningar från Bottenlös

Läs svaret från Elinor Schad

Mitt och ditt!
Vi har problem med en snart 4-årig pojke som hela tiden tar saker som de andra barnen leker med. Det går så snabbt och det känns som vi hela tiden rycker ut när det redan är för sent. Hur kan vi förekomma honom?
Läs svaret från Elinor Schad

		Pedagogik Ingrid Pramling Samuelsson Professor i förskolepedagogik vid Göteborgs universitet. Läs mer

		Specialpedagogik Ulla Alexandersson Universitetsadjunkt vid Göteborgs universitet. Läs mer

		Barnsjukdomar Anna Claesson Ahlin Överläkare inom Barn- och ungdomsmedicin. Läs mer

		Pedagogik / kvalitetsfrågor Sonja Sheridan Universitetslektor och docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Läs mer

		Rörelse och motorik Gun Ståhl Idrottslärare för de yngre åldrarna Läs mer

		Läs- och boktips Malou Altergård Barnbibliotekarie Läs mer

		Språkutveckling och kommunikation Barbro Bruce Universitetslektor & Med. doktor i logopedi Läs mer

		Sekretess och anmälningsplikt samt ansvarsfrågor Staffan Olsson Utbildare Läs mer

		Maten och måltiden i förskolan Hanna Sepp Universitetslektor vid Högskolan i Kristianstad Läs mer

		Likabehandling och barns rättigheter Fanny Davidsson Utbildare Läs mer

		Reggio Emilia Birgitta Kennedy Pedagogista Läs mer

		Reggio Emilia i Italien Anna Barsotti Projektledare på Reggio Emilia Institutet Läs mer

		Flerspråkighet Pia Håland Utvecklingssekreterare Läs mer