|
|
|
 |
|
 |
|
Barns onani
Hej!
Hur ska man förhålla sig till barns onani? Hur kan man hjälpa barnet att ”bryta” om det blir ett hinder för lek och andra aktiviteter? Man vill ju inte skuldbelägga barnet.
Läs svaret från
Elinor Schad
|
|
 |
|
 |
|
|
|
|
|
Solrosfrön och pumpakärnor?
Hej!
Att man inte får servera något med nötter i är välkänt men min undran
gäller solrosfrön och pumpakärnor. Är detta något som vi kan ha på
förskolan, t.ex. i bröd?
Läs svaret från
Hanna Sepp
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tvillingars språkutveckling
Hur kan vi på bästa sätt hjälpa och stödja tvillingar i deras språkutveckling? Det gäller två pojkar som fyller tre år i november. När är det dags att ta kontakt med en logoped om man misstänker problem?
Läs svaret från
Barbro Bruce
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ansvar för skador
Hej!
Vi har en fråga som gäller vem bär ansvaret vid lämning och hämtning.
Vem bär ansvaret om ett barn orsakar materiell eller personskada vid föräldrars närvaro, tex. vid lämning och hämtning?
Läs svaret från
Staffan Olsson
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Särskilt stöd
Jag undrar om det är några förändringar vad det gäller sekretess inom förskolan i samband med den nya skollagen?
Vidare funderar jag om förskolepersonal kan kalla in t.ex. psykolog mot föräldrarnas vilja då det i den nya skollagen står att det är förskolechefens ansvar att se till att barnet får det stöd det behöver. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i utformningen av stödinsatserna. Men om barnets vårdnadshavare inte anser att de insatserna behövs, vad gäller då rent juridiskt?
Läs svaret från
Staffan Olsson
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hur ung får den som hämtar barnet vara?
Har läst svaret på frågan gällande barn som följer med kompisar hem och att förskolans ansvar då upphör eftersom föräldrarna har gett sitt medgivande.
Jag har en följdfråga. Det gäller ett litet syskon som ska hämtas av ett äldre syskon, men ett mycket ungt syskon. Kan vi utan tvekan lämna ut det lilla barnet till det något äldre barnet? Föräldrarna har gett sitt medgivande men personalen känner tveksamhet och osäkerhet.
Läs svaret från
Staffan Olsson
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Barnet kommunicerar via sin assistent
Hej!
På vår förskola för barn med flerfunktionshinder har vi nu ett barn med personlig assistent. Föräldrarna vill att barnet ska kommunicera via
sin assistent som pratar i jag-form. Om vi ställer en fråga svarar assistenten t.ex.: ”jag är trött”, ”jag vill leka med dockan”. Vi har arbetat mycket med kommunikation men aldrig stött på denna metod och är mycket frågande inför den. Har du någon erfarenhet av denna metod?
Läs svaret från
Ulla Alexandersson
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Matsalens betydelse för barnen
Vi har ändrat om till en gemensam matsal på vår förskola. Det innebär att vi äter i två omgångar och som mest kan det vara 40–45 barn i matsalen samtidigt. Finns det någon forskning på detta, äter barnen bättre eller sämre? Vi ser många fördelar och är nöjda med vårt arbetssätt, men är intresserade av att veta om det finns någon forskning kring hur barnen mår i detta.
Läs svaret från
Hanna Sepp
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vatten
Hej!
Jag har en fråga som berör nya skolplanen, där vi numera ska kunna hänvisa till olika forskningsrapporter.
På avdelningen, en 3–5-årsgrupp, arbetar vi med tema vatten. Vi utgår i
första hand från barnens funderingar kring ämnet vatten men har också
tänkt att vi ska försöka få in matematiken. Så nu är min fråga om du känner till några forskningsrapporter som berör detta tema i relation till barn i ovan nämnda ålder.
Läs svaret från
Camilla Björklund
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dokumentation
Jag
har en fråga om dokumentation. I den kommun där jag arbetar har vi haft
en slags kartläggning, som skulle göras på varje barn och som bygger på
ålderdomliga sätt att tänka.
Kartläggningen var upplagd så att
områden som motorik, språk och socialt samspel togs upp. Den manual som
vi skulle titta på var uppbyggd enligt vad som kunde sägas vara normal
utveckling för varje ålder, t.ex. att 5-6-åringen ska kunna stå på ett ben.
Nu är det äntligen förändringar på gång. Då har ledningsgruppen för
förskolan lagt ett förslag att vi ska göra en mind map för varje barn. I denna ska det antecknas om barnet, och förskolans alla mål finns med i det underlag som vi ska utgå ifrån.
Jag blir mycket tveksam till det
tillvägagångssättet. Har du tankar och idéer kring var jag kan få
tillgång till andra sätt att lägga upp den dokumentation som ska göras
vid övergångar t.ex. från förskola till skola? Detta för att kunna finna
vägar bort från ”normalitettänkandet” och mallar/kartläggning men ändå
skapa bra och utvecklande dokumentation kring varje barn, utan att
bedöma och med syfte att följa läroplanens intentioner. Vi vill ju att
det ska bli en hållbar förändring!
Läs svaret från
Birgitta Kennedy
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bedömningar av barn
Jag jobbar som specialpedagog och i mitt nätverk med andra spec.ped. diskuterar vi bedömningar av barn. I den nya läroplanen står det att vi inte ska bedöma barnen utan det är verksamheten som ska bedömas och därför undrar vi:
Pedagogisk bedömning efterfrågas vid ansökan till särskolor och specialskolor för exv. autistiska barn. Även psykologer från barnhälsovården efterfrågar det innan det görs psykologiska bedömingar.
Hur ska vi förhålla oss till detta vid en förfrågan från dessa instanser? Är det en bedöming av barn att använda sig av språktester för att kartlägga barnens behov för att sedan kunna använda resultatet i handledning av arbetslagen i verksamheten?
Hur ser du på detta?
Läs svaret från
Ulla Alexandersson
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Pollenallergi
Ett barn på avdelningen har pollenallergi. Föräldrarna kräver att barnet ska vistas inomhus hela dagen. Detta påverkar då verksamheten för alla barn. Hur långt ska/bör förskolan ställa upp på föräldrarnas krav? Är det skillnad om det är en kommunal eller fristående förskola?
Läs svaret från
Staffan Olsson
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Publicering av bilder på barn
Hej Staffan!
Jag undrar om det finns en bestämd mall för samtycke från vårdnadshavaren när det gäller publicering av bilder på barnet, t.ex. på internet eller i tryckt material. På många arbetsplatser dokumenteras verksamheten genom videofilmning och fotografering.
Detta material används sedan av personal vid utställningar, fortbildning eller analys för den egna personalen. Men en del bilder vill vi även
använda för en marknadsföring av vår egen verksamhet. Kan du tipsa om någon bra blankett för att ordna den saken på bästa sätt
Läs svaret från
Staffan Olsson
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förebygga dålig läsförståelse
Hej Barbro!
Det finns många barn i skolan som har dålig läsförståelse. Finns det några bra spel eller andra tips gällande läsförståelse för förskolebarn, för att förebygga detta?
Läs svaret från
Barbro Bruce
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Storarbetslag eller mindre avdelningar?
Hej Sonja!
Vi är på gång med omorganisationer på vår förskola. Vi kommer att bli ett storarbetslag på 6 pedagoger med 36 barn tillsammans, i stället för 3 pedagoger per avdelning med 15 barn i åldrarna 1–3 år respektive 21 barn i åldrarna 3–5.
Vilka fördelar/nackdelar kan du se med respektive arbetssätt? Tacksam för svar.
Läs svaret från
Sonja Sheridan
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sova ute i kyligt väder
Hej Anna!
Hur kallt får det vara ute för att det ska gå bra att låta barnen sova ute? Barnen är 1-3 år och ligger skyddade från vinden. De har fleece, overall, sockor, vantar och mössa på sig. Över och under finns liggunderlag, täcke och filtar.
Läs svaret från
Anna Claesson Ahlin
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Situationen i hallen
Hej Johan!
På vår förskola har vi försökt titta närmare på hur vi bemöter flickor och pojkar. Bland annat har vi tittat på situationen i hallen när vi ska gå ut eller just kommer in. Här har vi tyvärr sett ganska typiska genusmönster hos oss själva. Vi hjälper ofta pojkarna först, och när det lugnat sig lite blir det flickornas tur … Har du något tips på hur vi kan komma ur det här på ett bra?
Läs svaret från
Johan Theodorsson
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tungan utanför munnen
Hej Ulla!
På vår förskola har vi en pojke som är två och ett halvt år. Han har tungan utanför munnen väldigt mycket, särskilt när han gör något och koncentrerar sig, då åker tungan ut väldigt långt. Han slickar väldigt mycket på sina fingrar, knogar och andra saker.
Han pratar dock bra för sin ålder och allt annat är som det ska.
Vi undrar om detta går över av sig självt eller om man på något sätt ska påverka/påpeka att han ska ta in tungan och stänga munnen.
I dagsläget låter vi honom dricka med sugrör till maten för att träna munmotoriken för vi hoppas det kan påverka lite. Har du fler tips?
Läs svaret från
Ulla Alexandersson
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övergeneralisering
Hur kan det komma sig att en treåring ersätter L med den mer svårsagda bokstaven R? Några exempel: ”grass” i stället för ”glass”, ”Embra” i stället för ”Embla”.
Läs svaret från
Barbro Bruce
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sen talutveckling
På min småbarnsavdelning har vi just nu en flicka på 2,5 år som inte pratar alls, trots att hon förstår allt man säger till henne när vi frågar och ger henne instruktioner. Hon är också mycket glad i sin napp och vill nästan aldrig lämna den ifrån sig. Föräldrarna frågar ofta om hon har börjat prata, för hon har varit här i runt tre månader. Föräldrarna säger också att deras äldre dotter började prata vid ett års ålder. Hur kan vi i förskolan motivera den här lilla flickan till att börja använda verbalspråket?
Läs svaret från
Barbro Bruce
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Åldersintegrerat eller åldersseparerat?
Jag arbetar på en förskola
med fyra avdelningar. I dag har vi tre syskonavdelningar 3-5 och en småbarnsavdelning
1-3. Avdelningarna är förlagda två stycken i varje ände på en avlång förskola
med personalutrymmen i mittdelen.
Förskolan är byggd för att det med tiden ska bli en småbarnsavdelning och en
syskonavdelning i respektive ände, i stället för att samla småbarnen i den ena änden och de större barnen i den andra. De två syskonavdelningarna som nu ligger
bredvid varandra har en öppenhet, dvs. barnen får gå emellan avdelningarna nästan som de
vill. De hittar vänner på både ställena, och vi behöver inte ha samma material
framme. T.ex. har bara ena avdelningen kuddrum, då möts barnen där, och vi har en
gemensam ateljé där man erbjuder skapande för alla barn.
I den andra änden finns dels en syskonavdelning,
dels en småbarnsavdelning. De samarbetar nästan inte alls i nuläget.
Nu finns ett förslag om att en av de syskonavdelningar som nu ligger samlade ska ersättas med en småbarnsavdelning på sikt.
Jag tror på fördelarna med att småbarnsavdelningarna ligger bredvid varandra och syskon 3-5 bredvid varandra.
Detta för att syskonavdelningarna redan i dag samarbetar mycket. Kanske
tänker jag fel, men den forskning jag läst visar att barn behöver jämnåriga,
att dela på syskonavdelningarna en i varje ände kommer att försvåra samarbetet och för barnen
att hitta vänner på båda avdelningarna.
Jag ser komplikationer om vi har 1-2-åringar på avdelningen också. Vi arbetar
mycket för självständighet, som skapar tryggheten att klara/kunna mycket
själva. Vi har material framme, vilket jag ser som svårt om vi kommer ha mindre
barn i gruppen också. Dessutom är gruppen stor som den är så antalet kommer att
stiga till runt tjugo barn.
Vad tycker du? Är åldersblandade avdelningar så bra? Kommer inte de
äldre barnen i kläm? Tänker jag helt fel? Om du tror på min
idé om samarbete med lika åldrar, vilka argument har du för det? Jag vill ju det bästa för barnen, och jag tycker jämnåriga kamrater överväger. Jag vill gärna veta vad du tycker i detta.
Läs svaret från
Ingrid Pramling Samuelsson
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Barn som biter
Hej!
Vi skulle önska att få konkreta förslag vad vi gör med ett bitande barn. Barnet är två år och kan ingen svenska. Föräldrarna talar mycket dålig svenska.
Läs svaret från
Elinor Schad
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Måltidssituationen med inspiration av Reggio Emilia
Varför äter barnen i Reggio Emilia i matsalar utan personal som samtalar med dem?
Veli Tuomela talar om att ta tillvara alla tillfällen i vardagen för samtal med barnen. Vygotskij talar om den proximala zonen som innebär är den vuxne skall ligga snäppet över barnen i svårighetsgrad för att utveckla samtalet. Detta klarar ju inte barnen själva när de talar med varandra utan vuxna? Buller skapar dessutom stress hos barn och vuxna.
Risken finns att man kopierar idén om matsalar som i Reggio, i svensk förskola i ekonomiska syften istället för pedagogiska.
Läs svaret från
Birgitta Kennedy
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Måltidssituationen med inspiration av Reggio Emilia
Varför äter barnen i Reggio Emilia i matsalar utan personal som samtalar med dem?
Veli Tuomela talar om att ta tillvara alla tillfällen i vardagen för samtal med barnen. Vygotskij talar om den proximala zonen som innebär är den vuxne skall ligga snäppet över barnen i svårighetsgrad för att utveckla samtalet. Detta klarar ju inte barnen själva när de talar med varandra utan vuxna? Buller skapar dessutom stress hos barn och vuxna.
Risken finns att man kopierar idén om matsalar som i Reggio, i svensk förskola i ekonomiska syften istället för pedagogiska
Läs svaret från
Anna Barsotti
|
|
|
|
|
|
| |
